Workshop: serieteckning

Tisdagens Workshop handlade om serieteckning, och läraren som vi hade den dagen var ingen mindre än serietecknaren Henri Gylander. Dagen inleddes med en genomgång av Henris karriär. Sedan fick vi också prata om vad serieteckning egentligen är, samt hur en kan använda sig av det ute i skolorna. Jag fick många idéer om hur jag kommer att arbeta med serier i framtiden, den kanske viktigaste poängen för mig handlade om seriernas kraft som kunskapsbärare. Att till exempel låta eleverna samla kunskap om ett specifikt ämne för att sedan skapa serier om detta, låter som ett bra och innovativt sätt att skapa intresse och kombinera flera ämnen.

Henri Gylander gör en fin mindmap

Vi fick också självklart pröva på att skapa våra egna serier. Den första uppgiften gick ut på att i samarbetade i grupper om tre. Först så gjorde alla sex lika stora rutor på ett A4 papper. Sedan fick vi, med korta instruktioner om vad rutan skulle innehålla, fyra minuter på oss att göra en mindre bild. Därefter skickades pappret vidare, och vi fick fortsätta teckna nästa ruta på vår kurskamrats serie. Alltså fick alla göra två rutor på varje papper. Detta var en väldigt rolig och framförallt enkel bilduppgift som skulle passa mycket väl till exempel på mellanstadiet. I och med att vi inte fick mer än fyra minuter på oss så hann vi inte riktigt tänka så mycket på hur fina våra teckningar blev. Snarare var det så att en mest tänkte på att en skulle hinna med att göra båda teckning och pratbubbla. Resultatet blev över förväntan. Det slog mig att om jag fått göra alla rutor själv så hade serien förmodligen inte blivit ens hälften så rolig. 

Min absoluta favoritserie. Jag gjorde tredje och sista rutan. Blev fantastiskt roligt.

De sista timmarna ägnades åt en annan serieuppgift, den här gången skulle vi teckna alla rutor själva och vi fick också välja hur många rutor serien skulle innehålla. Upplägget på uppgiften var följande: var och en skulle skriva en kort historia om något som hen varit med på. Senare skulle nästa person använda denna historia men ändra den lite, så att den helt enkelt blev mer skruvad. Sedan så skulle en tredje person använda denna skruvade historia och använda denna som manus till en serie. Jag tyckte också denna uppgift blev rolig, men det blev lite stressigt. Jag var väldigt inställd på att den verkligen skulle bli klar på den tiden somvi hade, därför blev jag kanske inte hundra procent nöjd med resultatet.

Workshopen med serieteckning var väldigt givande. Det var väldigt roligt att ha en så skicklig och erfaren serietecknare som Henri där som lärare. Tidigare så har jag nog tänkt att serietecknande är lite för avancerat för mellanstadiet, men efter att ha provat på det så är jag övertygad om att det kommer att fungera utmärkt! Jag tror som vanligt att det handlar om att vara väl förberedd. Något som sades under de första dagarna, men som nu börjar smälta in, är det faktum att en som lärare inte ska låsa in eleverna i för snäva uppgifter. Klart eleverna ska få uppgifter som har vissa givna premisser, men det är väldigt viktigt att också låta dem få friheter att tolka och genomföra sitt skapande på eget vis. Detta tror jag inte minst är viktigt när det gäller serietecknande.