Seminarium 10

Fredag den 13:e mars. Reklam och propaganda. Då var det dessvärre dags för det sista seminariet med Magnus. Jag tycker dessa tillfällen har gått alldeles för fort, och jag hade önskat att vi hade fortsatt med dessa seminarier iallafall några veckor till. Så det var med ett visst vemod som vi började diskutera kring dagens ämne: reklam och propaganda. För att kunna skapa en bild som skall påverka måste bilden finnas i någon form av sammanhang. I en lyckad reklambild bör det alltså finnas någon slags berättelse som ligger till grund för bildens upplägg. Som exempel visade Magnus bland propagandabilder från både Tyskland och England under andra världskriget, samt reklambilder från bil och mopedtillverkare i Sverige under 50-talet.

Det var väldigt intressant att se de olika exemplens upplägg, samt förstå varför människor reagerade/ till viss mån reagerar som de gör på olika bilder.  Jag tycker att det är väldigt viktigt att förklara för elever om reklambildernas påverkan på vår konsumtion, och kanske ännu viktigare, deras påverkan på vad som vi anser vara norm och normalitet. Genom att synliggöra hur vi påverkas, kan eleverna också skapa en medvetenhet som kan ligga till grund för att kunna kritiskt ta till sig information, något som är extra aktuellt idag där informationen genom internet finns överallt.

Den sista uppgiften som vi nu skulle genomföra handlade om en väl planerad hatkampanj mot två yrkesgrupper. Vi fick välja mellan att lägga vår ilska på antingen lastbilschaufförer eller frisörer. Vi skulle alltså skapa en propagandaaffisch som skulle riktas mot någon av nämnda yrkesgrupp. En väldigt rolig uppgift, och genom att välja dessa två förhållandevis harmlösa yrken så sattes vår fantasi på prov.

Resultatet blev väldigt bra, och som vanligt blev jag imponerad av hur snabbtänkta och kreativa vissa i klassen är. Själv gjorde jag en propagandaaffisch riktad mot frisörer. Själva motivet hade jag lånat lite från en propagandabild från 70-talet som handlade om att en inte bör äta delfinskött. Eftersom min bild inte har någon form av sammanhang eller berättelse så blev den snarare ganska så rolig i sin absurdivitet.

Dagens låt: